fredag 22 januari 2010

Funambulus

Biodistributionens vägar äro outgrundliga: Märkligt att sätta upp dokumentärfilmen Man on Wire på bio sisådär två år senare. Å andra sidan är det väldigt kul att den kommer på duk eftersom den är snygg. Och så tycker jag ju att det är kul att skriva om bra film - min recension här.

5 kommentarer:

Martin Degrell sa...

Ser fram emot den på folks årsbästalistor mot slutet av 2010!

Hynek Pallas sa...

Ja, ha ha. Samtidigt tänker jag när jag ser alla dessa kommentarer på SvD - "varför nu"? - att en film som MoW faktiskt inte borde ha några problem på bio nu: det torde finnas en målgrupp som inte beställer dvder från england eller laddar ner den, och som vill se en välgjord dokumentär på bio som ändå har en zeitgeist-poäng.

Och då kan man ju hoppas att filmen kan få draghjälp av att många har sett den också - något i likhet med den snackiseffekt som i praktiken har försvunnit för små filmer eftersom deras bioliv är så kort.

Men tja, som pessimistisk cyniker har jag lärt mig att de få tillfällen då jag väljer att vara naiv och optimistisk här i livet nästan alltid är fel.

Nekromanen sa...

"Det är en film som inte hade varit särskilt intressant innan terroristattackerna 2001". Jag förstår faktiskt inte vad du menar. Visserligen ger attacken filmen ytterligare en dimension men jag hade nog tyckt väldigt, väldigt bra om den ändå.

Hynek Pallas sa...

Det är ju alltid svårt att sia om hur något kommer att uppfattas en dag, eller hur det hade uppfattats i en annan tid - men för mig uppstår filmens väldigt speciella stämning i mötet mellan WTCs öde, och Petits besatthet och hans lindans mellan tornen.

Jag tror - vilket jag förstås inte kan veta säkert - att jag hade upplevt filmen som en konventionell om än mycket välgjord dokumentär om en intressant händelse om det inte hade varit för 11 september.

Och eftersom filmen näppeligen hade rönt samma uppmärksamhet om historien hade sett annorlunda ut (en dokumentär som går upp på bio i Sverige tre år efter att den har gjorts!?) så kan man lugnt säga att den ligger inbäddad i en mycket speciell samtidskulturell kontext och läsning.

Martin Sörnäs/novemberfilm sa...

Det som definitivt är outgrundligt med det här är att ingen av de större distributörerna i Sverige köpte ”Man on Wire” direkt, utan att filmen faktiskt hamnar hos mig/novemberfilm till slut.

Förklaringen till att ”Man on Wire” fick svensk premiär i fredags, två år efter premiären på Sundancefestivalen, är att jag såg filmen först efter Oscarvinsten förra året. När sedan det nödvändiga importstödet från SFI blev beviljat och filmen köptes in var mina höstpremiärer redan spikade. Därför denna januaripremiär år 2010. Jag hann i alla fall före Sydkorea, där filmen går upp nästa vecka.

Hälsningar
Martin