Undergången färgar himlen röd (Andreas Malm och Stormens utveckling)

Om Andreas Malms "Stormens utveckling" – och huruvida militant revolutionsromantik verkligen räddar klimatet: 

»Varför är vi så besatta av apokalypsen? Undergången uppträder nu i populärkulturella varianter på Uppenbarelseboken och i rekonstruktioner av Tjernobyl. Läsplattor och strömningstjänster fylls av klimatfiktion och i filosofen Srećko Horvats kommande bok ”After the apocalypse” är själva kommodifieringen av Armageddon i fokus.

Författaren E. Ann Kaplan menar att det beror på att vår kultur utvecklar ett ”förtrauma”. Den smygande insikten om katastrofal klimatförändring gör att vi lever med en ny sorts osäker framtid. Kaplan citeras i inledningen till humanekologen Andreas Malms bok ”Stormens utveckling”, som nu kommit på svenska och utgör en kritik mot rådande teorier om förhållandet mellan människan, samhället och naturen.«

Ett sekel med Karel Čapeks robotar

Den 25 januari 1921 hade pjäsen R.U.R premiär i Prag. Dramat, skrivet av författaren och multikonstnären Karel Čapek  introducerade ett nytt ord: robot. Under seklet som har följt har inte bara ordet kommit till användning, utan även Čapeks samhällskritik och satir. 

Inför Netflix-premiären av Mikael Håfströms android-krigsdrama "Outside the wire" uppehöll jag mig vid dramat, tankar som jag ifjol utvecklade i en kommentar. 

»Egentligen fanns detta redan i ur-dramat där ordet ”robot” skapades. Den tjeckiska författaren Karel Čapek – senare berömd för ”Salamanderkriget”, en satirisk sci-fi-roman med liknande ingredienser och udden mot nazisterna (som släpptes i svensk nyutgåva ifjol) – skrev 1921 pjäsen ”R.U.R” utifrån ordet ”robota” som betyder ”liveget arbete”. På fabriken Rossums Universal-Robotar (”rozum” är tjeckiska för ”förnuft”) byggs en människoliknande produkt som ska ersätta dyra arbetare och en mänsklighet som föder för få barn. Snart börjar godhetstyper vurma för robotarna – ”de är ju som människor” – varpå de tackar genom att revoltera och mörda mänskligheten.«

Stormningen av Kapitolium och den politiska förskjutningen

 

Om stormningen av Kapitolium och faran med den politiska förskjutningen i högerled 

Yasin - och Leadbelly

 

Om musik, äkthet och dubbla måttstockar i cancel-kulturen.

Ett foliehattsfertilt år

Hoppas på färre konspirationsteorier 2021. Men något säger mig att de blir fler. Inleder därför året med att förklara hur konspirationsteorier frodas, och varför. 

 

”I postsocialistiska länder lever rädslan för yttre eliter som utfärdar ”diktat” kvar genom minnet av överstatlighet (en motsvarighet till QAnons ”djupa stat”). Och här måste man se upp: före 1989 var ”alternativa sanningar” i diktaturer – där säkerhetstjänsten spred att dissidenter var västspioner, mentalsjuka och ”sionister” – nödvändiga för att manövrera verkligheten. Idag missbrukas samma minne om vikten av alternativa sanningar och överhetsmotstånd av nya auktoritära regimer och deras meningsfränder i andra länder.

En central insikt ur antologierna är nämligen att ska man motarbeta konspirationstänkande så kan teorierna inte avfärdas på ett bräde.”

Förutom de två antologierna i texten så rekommenderar jag Richard J. Evans "The Hitler conspiracies". Underhållande och upplysande.