fredag 5 juni 2009

Gezelius om von Trier

Riktigt bra Antichrist-recension av Kerstin Gezelius. Det finns mycket att kommentera, men det har jag väl redan gjort. Bara en sak som jag reageade på. Gezelius skriver så här:

Regissören bjuder på dessa lät­tande skrik och skratt, men jag är inte helt säker på att det är det enda syftet. Könsdelarna sticker bara ut för att von Trier är så ensam om att visa dem i seriös film. Om fler gjorde det kanske de skulle vara ero­tiska. Talande rävar sticker bara ut för att de av tradition tillhör Disney och inte skräck. Om fler använde greppet kanske man skulle kunna berätta nya historier.

Ja. Men som jag påpekade i min Weird Science-text så fanns det en tid när mötet mellan "seriös" film och "exploitationfilm" var mycket vanligare. Och att von Trier uppdaterar det mötet genom att para Saw med sina tankar om terapi, man-kvinna och religiositet. Och på många sätt uppnår vad många filmer uppnådde på 70-talet, en koppling mellan intellekt och kropp som jag bara alltför ofta saknar på bio idag.

1 kommentar:

Anonym sa...

"en koppling mellan intellekt och kropp som jag bara alltför ofta saknar på bio idag."

Bingo. Oerhört välformulerat. Dikotomin mellan kropp och själ är för övrigt något som den kristna kyrkan har lurat oss västerlänningar med i tusentals år.