Visar inlägg med etikett Jules Dassin. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jules Dassin. Visa alla inlägg
onsdag 2 april 2008
söndag 27 maj 2007
Tornatore och Dassin
I fredags recenserade jag Giuseppe Tornatores Dold identitet här. Jag skrev även fredagens dvd-spalt i tidningen. Svenskan lägger tyvärr inte ut dessa på nätet, men jag tipsade om ett gäng film-noirdoftande Jules Dassin-rullar som släppts på dvd under våren.
Rififi, som getts ut i en ny svensk utgåva av Studio S Entertainment, är hans tveklösa mästerverk. Men missa inte mindre kända filmer som Brute Force och min favorit The Naked City. Båda kom i typiskt bra Criterion-utgåvor i april med en del intressant extramaterial (tack och lov inte för mycket, ibland får jag ångest av tanken på att ta mig igenom Criterions mängder av utmärkt extramaterial). Brute Force, en film om ett fängelsebryt, innehåller en intressant intervju med Paul Mason, som författat en bok om fängelser i populärkulturen.
Själv drar jag i min Svd-text slutsatsen att fängelset i Dassins film har kopplingar till det nyligen avslutade världskriget - här finns exempelvis förkroppsligandet av fascismen i fängelsevakten. Men det är också tydligt att Dassin var en samhällsreformatör som trodde på att fostra människor i fängelset, inte på att straffa dem. Hans vänstersympatier fick honom också svartlistad och han blev nödgad att lämna landet. Men inte förrän han hade gjort den fina The Naked City, en film inspelad på plats i det sena fyrtiotalets New York. Bara det är en anledning att se filmen, och extramaterialet innehåller också en analys av hur staden används.
Rififi, som getts ut i en ny svensk utgåva av Studio S Entertainment, är hans tveklösa mästerverk. Men missa inte mindre kända filmer som Brute Force och min favorit The Naked City. Båda kom i typiskt bra Criterion-utgåvor i april med en del intressant extramaterial (tack och lov inte för mycket, ibland får jag ångest av tanken på att ta mig igenom Criterions mängder av utmärkt extramaterial). Brute Force, en film om ett fängelsebryt, innehåller en intressant intervju med Paul Mason, som författat en bok om fängelser i populärkulturen.
Själv drar jag i min Svd-text slutsatsen att fängelset i Dassins film har kopplingar till det nyligen avslutade världskriget - här finns exempelvis förkroppsligandet av fascismen i fängelsevakten. Men det är också tydligt att Dassin var en samhällsreformatör som trodde på att fostra människor i fängelset, inte på att straffa dem. Hans vänstersympatier fick honom också svartlistad och han blev nödgad att lämna landet. Men inte förrän han hade gjort den fina The Naked City, en film inspelad på plats i det sena fyrtiotalets New York. Bara det är en anledning att se filmen, och extramaterialet innehåller också en analys av hur staden används.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
