Sponsring?

I dagens SvD intervjuar jag den polska regissören Malgorzata Szumowska om hennes nya film Elles (eller i Sverige, Elle) med Juliette Binoche i huvudrollen. Att filmen överhuvudtaget går upp i Sverige beror, förstås, på det senare: Szumowska må vara en av de mer begåvade polska regissörerna i sin generation, men inte kom den många gånger bättre 33 scenes from life till Sverige för det.


Elles är överlag en av de där filmerna jag har riktigt riktigt svårt för - där regissören säger att "nu ska jag bara pröva att utforska det här med prostitution från en annan vinkel" men inte tycks förstå vilken samtid vi lever i. I synnerhet när hon tycker att det i samma film ska passa sig att "utforska kvinnlig sexualitet på ett nytt vis". Det är mycket möjligt att hon gör det, men Szumowska blir lik förbannat väldigt politisk i sin skildring - eftersom de få som eventuellt kan göra ett sunt val kring att sälja sina kroppar, är en så förbannad minoritet mot dem som utnyttjas och lever i slavliknande förhållanden. (Jag är för övrigt glad att leva i ett land där rätt många av kommentarerna under artikeln uttrycker sin avsky för bilden av "den lyckliga horan" - även om jag förvisso tycker att folk ska se filmer först och döma dem som verk, så kan man ha åsikter om saker som regissören säger). 


Szumowska är inte dum, jag tror bara hon anser sig ha konstnärliga frihet att utforska det här - dra röda trådar mellan en uttråkad medelklasskvinna och panka unga kvinnor som säljer sig för att kunna plugga. Sanningen är att filmen inte alls utmålar detta rosenrött hela tiden, men i slutändan blir ändå kopplingarna och jämförelserna med Binoche karaktär lite för mycket. 


Och särskilt då filmen i slutändan rent visuellt kantrar mot ren och skär voyeurism, och det på rätt brutala sätt.

På plats i Warszawa var det också intressant, och jobbigt, att se hur bekanta - kvinnor som är konstnärer och akademiker - hade svårt att riktigt veta hur de skulle förhålla sig till Elles: det handlar ju om kvinnor som gör fria val, som erövrar en sexualitet. 


Samtalen med dem spetsades av en absurd företeelse: de berättade samtidigt - eftersom det på något slags vis hängde samman med Elles-diskussionen - att det hetaste bland polska feminister, det var att gå och träna pole-dancing eftersom det innebar ett erövrande av pole-dancing från strippdindustrin. 

En intressant sak som inte kom med i texten, och som säger en del om synen på prostitution som jag stött på i både Polen och Tjeckien: filmen hette från början "Sponsoring" på polska. (Kanske fortfarande gör det?). Poängen är att man (och även delvis Szumowaska) konsekvent talar om att "tjejen har en sponsor" "eskortflickan har flera sponsorer". På det viset tar man bort prostitutionsbegreppet, och försöker göra det till något annat: "de sponsrar hennes studier".

Det går ju bara alltför väl ihop med det nyliberala marknadstänket som gör världens äldsta yrke till ett av de största på till exempel den tjeckiska arbetsmarknaden.