100 miljoner till produktion av svensk film, uppdaterat

Nedanstående pressmeddelande inkom just (scrolla ner, i blått). Nyckelmeningen är denna: Stödet gäller filmer med stor publikpotential och urvalet ska ske på marknadsmässiga grunder (finansieringsgrad, distribution, upphovsmännens track record m m).

Om det innebär att mer pengar frigörs till projekt som inte uppfyller ovanstående kriterier, då är det mycket bra. Jag tror dock att chansen att detta händer är liten - kalla det en ryggradskänsla - och då är det nog mindre bra. Kanske kunde svenskt filmliv behövt pengarna på andra sätt i det läge vi befinner oss? Jag lär återkomma till den här saken när jag har funderat några varv.

UPPDATERING: I dagens SvD och DN intervjuas Cissi Elwin och - bara i DN - Peter Hald. I SvDs artikel får man intrycket av att det här nya förhandsstödet kommer att finnas kvar även efter att potten är slut, men att pengarna i framtiden kommer att tas från de befintliga 75 miljonerna. I sådana fall är det riktigt illa. I DN antyds mer att det kommer att återkomma varje gång det finns "frysta" efterhandspengar att ta av. På en direkt fråga om konsulenterna nu kan ge mer pengar till "smala" filmer låter svaret som ett ja i teorin och ett nej i praktiken.
Pengarna kommer främst gå till produktioner som redan har mycket kapital utifrån, med stora namn bland alla inblandade. Vad det rör sig om är de stora nationella produktionerna - som Arn, eller alla dessa deckarfilmatiseringar och Göta Kanal, bottennappet och Vi hade i alla fall tur med vädret, igen och igen och igen - som har marginellt eller ingen publik utanför landets gränser, men kan fylla biograferna inom gränserna. Bioägarnas våta dröm och sista halmstrå, helt enkelt. Det är också därför Elwin kan säga att finansieringen av dessa filmer är viktig eftersom de då bidrar med sina tio procent enligt filmavtalet. Pengar, som dessa hundra miljoner, som kunnat och kan gå tillbaka till smalare film, men nu alltså används till att finansiera kallt kalkylerad kommersialism (baserad på "objektiva kriterier" som regissörens "track-record" och de tunga skådespelarnamnen). Man kan nog säga att SFIs ledning med dessa formuleringar om "objektivitet" baserad på marknadsekonomiska principer, och de politiker som gått in och frigjort pengarna med dessa förbehåll, härmed utarmat filmavtalet på de kvalitetstänk som en gång funnits. Det betyder inte att jag tycker att filmavtalet skall skrotas, men stöpas om i grunden. Mer om det nedan.

- - - -

Apropå svensk filmproduktion, SFI och så vidare, läs två krönikor på filmnyheterna.se: Jannike Åhlunds om kortfilm som görs utanför systemet och att talanger kanske tuktas av stödsystemet. Jag kan bara instämma, med tanke på hur det är utformat nu så är nålsögat för att komma åt pengarna mindre - och därmed växer graden av villighet till anpassning hos "talangerna" för att, exempelvis, tilltala ett tungt produktionsbolag som kan söka pengar åt en.

Den andra krönikan, av Göran Olsson och Jenny Örnborn, är jag mer tveksam till. De vill "av demokratiska skäl", skrota filmavtalet. Men bara för att det, i deras ögon, inte är förståeligt - betyder det att det måste skrotas? Varför inte leta efter en möjlighet att fullständigt ommöblera den svenska filmpolitiken? Vet de inte att det är fruktansvärt mycket svårare att bygga upp det som en gång skrotats, än att försöka ändra på det? Jag är rädd för att om man en gång avskaffar offentliga medel till svensk film - och SFI - då kommer det bli oerhört svårt att övertyga en regering - oavsett färg, men betydligt mycket svårare med den färg vi har nu - eller olika i filmapparaten aktiva delar, om behovet av en sådan finansiering. Alltså, jag fattar att de båda vill ha en statlig filmpolitik på något vis, men jag tror att denna sak kan - och bör - diskuteras med ett existerande filmavtal och en tanke på något liknande i framtiden, men med helt nya förtsättning, bara det i långa loppet står oberoende av nyckfulla politikers händer.

En sak håller jag dock med om - Filmhuset ute på Gärdet, som de skriver så här om:

Filmhuset. Kan man göra något annat än att möblera om för att få det till det bör vara? En riktig plats för folk som skapar rörliga bilder. Om området Filmhuset inte definieras med en funktion i ett filmavtal eller filmpolitik, så är det ju en risk att det i framtiden säljs.

Som en person med kontor i huset kan jag bara säga - word!

------------

100 miljoner till produktion av svensk film

Idag har regeringen fattat beslut om ett nytt produktionsstöd för svensk film. Den nya stödformen har initierats av Svenska Filminstitutet i samarbete med Sveriges Filmproducenter och godkänts av Filmavtalets parter.

Den nya ordningen innebär att det nu finns ytterligare ett sätt att söka pengar på, förutom det ordinarie systemet med konsulenter. Stödet gäller filmer med stor publikpotential och urvalet ska ske på marknadsmässiga grunder (finansieringsgrad, distribution, upphovsmännens track record m m).

Pengarna kommer från det publikrelaterade stöd som enligt filmavtalet ska betalas ut i efterskott till filmer som nått en stor publik. Här har de senaste åren bildats ett överskott som nu används för att istället stödja produktioner på förhand. Liknande stöd har varit vitaliserande i både Danmark och Norge.

Detaljkriterierna utarbetas på Filminstitutet just nu och stödet kommer inom kort att utlysas för ansökningar. Deadline beräknas bli i mitten av augusti. Ytterligare ett ansökningstillfälle kommer att ske senare i höst. Just nu finns 100 miljoner kronor i potten. Stödet kommer att finnas kvar så länge överskottet består.

- Det känns enormt glädjande att pengar som varit låsta nu frigörs och kan användas för en kraftfull satsning på svensk filmproduktion. Detta kommer att ytterligare förstärka den framgångsvåg som vi nu börjar surfa på, säger Cissi Elwin, VD Svenska Filminstitutet.