Segelbåtsdjup

Som filmkritiker blir man - som min kollega Per uppmärksammar på Weird Science - ofta bestulen på superlativer och adjektiv. Så det är kanske inte så konstigt om man är lite skadad och reagerar snett när man ser underrubriken

"Mer än 9 miljoner kronor får du betala för ”segelbåtsdjup”. Här är orden som kostar mest."

För alla normala människor är det solklart vad som avses, men jag tolkade "segelbåtsdjup" som ett adjektiv tillräckligt länge för att sätta igång de små kugghjulen och fundera på vilken filmreklam det skulle göra sig på. Och skriva en bloggpost.

Så hur är en film som är "segelbåtsdjup"? Ja, djup, förstås. Men måste det vara ett bra borgerligt skärgårdsdrama? Jag inser att Bergman ligger bra till här.

Eller är det snarare ett slags hån: hur djupt är "segelbåtsdjupt"? Är det egentligen rätt ytligt?

Är det kanske fejk till och med, man har muddat botten (ni hör att jag har rätt begränsad koll på båtliv) och det är liksom inte djupt på riktigt?

Så kanske mer som en hånfull metafor? Oj vad jag började tänka på Björn Runge nu; man ser väl lite vatten genom de stora glasrutorna i Om jag vänder mig om?

Nå, det segelbåtsdjupa djupet är sparat i den lilla minnesbanken för framtida recensionsuttryck. Undrar vad pressmänniskorna på filmbolagen skall göra med det bara.