Jag skulle kunna skylla på att mina fingrar är stela, av kyla och tangentsbordspassivitet. Att det är svårt att komma igång efter nyår. Men det är inte sant - tvärtom går det undan i en rasande takt. Lite för snabb för att stanna upp och få in en ynka bloggpost. Men jag har fullt av roliga uppdrag som jag får anledning att återkomma till, och som kommer att ge upphov till en del bloggande om hur det ser ut borta vid den svenska filmens horisont.
Här är min intervju med Melissa Leo, införd i SvD lördagen den 3/1. Leo är en av de i särklass trevligaste personer jag har intervjuat. Först trodde jag att hon var en duktig amerikan - ni vet sådana som kan blanda ett trevligt, till synes privat, beteende med personlig PR på ett lika irriterande som välfungerande vis.
Mitt första möte med henne skedde på en restaurang där hon gick runt till de olika borden, presenterade sig, småpratade och berättade - liksom lite i förbifarten - hur det var att bli väckt mitt i natten på hotellrum runt om i världen för att någon på andra sidan luren berättar att man vunnit ännu ett pris. Men när hon väl kom till mitt bord (där hon blev kvar) så fattade jag vem hon var, och att hon om någon verkligen förtjänat dessa wake-up calls.
För Leo är tveklöst the real deal, en riktigt jävla trevlig och sympatisk människa, annars hade nog hennes karriär sett annorlunda ut.
Jag önskar henne all lycka i de kommande bataljerna om statyetter hit och dit. Inte för att jag tror att det gör henne från eller till, men det är dags att hon får välja lite bland rollerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar