Revolution

Det ryska revolutionsåret sträcker sig på Liljevalchs i Stockholm ända till januari 2019. Även om utställningen med sovjetisk affischkonst väl inte är menad att bara knytas till revolutionen, så är det lätt att koppla samman den med de många utställningar de senaste åren som presenterar konsten som följde i dess fotspår. Jag besökte flera av dem och recenserade förutom affischutställningen även den största och bästa av dem – Revolution: Russian Art 1917-1932 förra våren i London.

För den filmintresserade är, förstås, utställningar om dessa år alltid intressanta. Det ryska avantgardet

sögs till filmen och utvecklade den. Affischutställningen domineras av bröderna Stenbergs filmaffischer. Liljevalchs visar även Dziga Vertovs Mannen med filmkameran (1929). Cinemateket har synkat med visningar av rysk film hela höstan, och några återstår i januari.

Men det fascinerande på utställningarna är den genomgripande förvandling

man syftade till. Fascinerande – och skrämmande. Den som vill separera de mord som följde från det goda som skapades bör föst noga studera konsten och kulturen för att förstå hur tanken på Den nya människan kom att genomsyra precis allt.

Det var vackra år, men revolutionen började äta sina egna barn från första stund.