Härlig balans mellan irländsk solskensmusikal och österrikisk feelbad i dagens SvD.
ps. Till kommentaren Maja som undrar följande på Svd.se
"Hur menar du falska? Vad är sann musik i så fall? Fattar inte vad du menar."
angående dessa rader i recensionen av Once:
"I den stunden inser man att filmens lågbudgetestetik ger exakt samma falska men övertygande känsla av autenticitet som en ensam trubadur med gitarr."
Akustiska trubadurer som sjunger om hjärta/smärta antas uttrycka något mer genuint genom det avskalade än säg Scorpions eller en elektroduo från Berlin. Det finns inget som är mer eller mindre "sant" i mina ögon (öron).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Får du inte kommentera på svd?
Det får jag väl. Men jag gör det hellre här på bloggen om det är något jag verkligen vill kommentera.
Skicka en kommentar