Kerstin Gezelius tycker inte som jag. En kollega kommenterade saken med att alla kulturdebatter följer samma mall: "NN hoppar på XX, inte för vad XX har skrivit utan för vad NN tolkar in att XX har skrivit. Och så försöker XX svara och värja sig mot det XX inte skrivit".
I det här fallet tar Gezelius hjälp av bildredaktörens fotoval till min recension för att tolka tecknen i skyn. Hur som, jag har - mot bättre vetande - replikerat och trodde att den tre gånger nedskurna repliken (så är det att replikera i DN) skulle komma idag, just för att den ju tvunget skulle skäras ner för att passa in i den. Den är inte publicerad och jag antar att man väntar på att Gezelius skall skriva något ytterligare dräpande. Håll inte andan. Dyker den inte upp lägger jag in den här. Men andemeningen fångar jag nedan.
UPPDATERING: Idag kom texten. Efter att redaktören ringde igår och förklarade att de skulle ta in den en dag senare. Men att redigerarna nu tyckte att det var bättre med någon av de "längre" versionerna. När jag frågade om jag kunde får bearbeta texten - man får ju en del nya tankar på ett dygn - så fick jag .... fem minuter. "Jaha, kommer Gezelius att svara direkt då?". "Nja, kanske på söndag". På söndag? Att debattera i en dagstidning år 2008 känns rätt mycket häst och droska om ni frågar mig. Här är ett smidigare blogginlägg av Kristoffer Viita om filmen och Gezelius text.
Jag har inga problem att förstå Gezelius irritation över min rätt svepande sammanfattning av filmen, men att jag skulle "desinformera" håller jag inte med om.
Hon tolkar mina svepande formuleringar som att jag har ett problem med hur våldet skildras. Men som jag skriver, mycket tydligt dessutom, i min recension så är det inte problemet: problemet är hur karaktärerna skildras och filmen berättas, vilket påverkar hur jag ser våldet. Och även om regissören försöker visa på någon slags utvecklingskurva hos karaktärerna så förblir de - kanske just därför - papperstunna och endimensionella.
Jaha, så Neto är först korruptionshatande snut, en person man kan anta ha viss respekt för överordnades order? Varför går han tre scener senare mot given order in i eldgivning och pepprar omkring sig? Om regissören lagt ner jobb på den utvecklingen hade jag köpt det, som saken står nu är det som två olika karaktärer i filmen.
Så, jag har aldrig diskuterar hur våldet får skildras, eller frågan om förövare och offer i film från "tredje världen". Och ärligt talat, skulle jag vilja göra det - ett förvisso alls icke ointressant ämne - så skulle jag välja en film som a) skildrade detta på ett välgjort och trovärdigt sätt och b) en film som bakom sin stab av brasilianska storproducenter inte hade Weinsteinbröderna som huvudfinansiärer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar