söndag 24 oktober 2010

Bob

Underhållande och träffande Lokko-recension av Dylans Witmark-demos. Som (en gång i tiden) inbiten Bob-räv är det bara en enda period i Dylans karriär som livemusiker jag idag återkommer till, och som jag verkligen skulle vilja se utgiven i The Bootleg Series. Det är de så kallade kristna åren. Dylan som liveartist har bara varit lika bra 1966 och 1975 som han var från den stund han äntrade Fox Warfield i San Francisco den första november 1979, till slutet av den så kallade "Musical Retrospective"-turnén året efter (som inleddes på samma plats) - där han efter ett års turnerande återvände till sitt "gamla" material.

Orsaken är inte bara att jag tycker att Dylans pånyttfödelse som artist hörs hela hela tiden under dessa ungefär 18 månader - utan att detta dessutom är en period i hans karriär som är oförskämt smutskastad; kanske den enda som - officiellt utgiven - skulle kunna vända på en del förutfattade meningar.

Inga kommentarer: