Ja, inte min alltså. Men väl Filmarkivets som huserar i Filmhuset. Det firas mellan den 26 oktober och den 2 november med gratis film, seminarier och lite annat smått och gott. Programmet hittar du här.Bland mycket annat kan man se favoritfilmer som svenska regissörer och skådespelare väljer. Till höjdpunkterna måste Helena Bergströms val framhållas. Bland alla dessa självklara, och i ärlighetens namn ofta sedda och därför trista, val (Roy Andersson väljer TaDaDaDa....Cykeltjuven!) klipper hon till. Det är förvisso ungefär lika förutsägbart, men ändå:
20.00 Bio Victor. Min favoritfilm – Helena Bergström: Under solen, regi: Colin Nutley, Sverige, 1998, 130 min. Ensam lantbrukare, 39 år, med egen bil söker ung kvinna som hushållerska. Svar med foto till ’Alla anbud beaktas’. Med Rolf Lassgård, Helena Bergström och Johan Widerberg. Är tiden mogen för en kritisk upprättelse av Under solen, Nutleys tio år gamla kioskvältare? Det anser Helena Bergström, som introducerar visningen och berättar om sitt val av film.
Ni läste den näst sista meningen? Bra. Alla här som tror att det egentligen handlar om kritiken mot Angel räcker upp en hand.
Det har gått tio år sedan Under solen så det kanske är okej att komma dragandes med den, men kom ihåg dessa ord när arkivet firar 85 och Bergström väljer film...
Förutom Nutley-visningen så vill jag gå på den här, fast av helt andra anledningar (28 oktober):
20.30 Bio Victor. Min favoritfilm – Mikael Marcimain: Dag som natt (La nuit américaine), regi: François Truffaut, Frankrike & Italien, 1973, 116 min. Med Jacqueline Bisset, Jean-Pierre Léaud, Valentina Cortese, Alexandra Stewart och François Truffaut. Underhållande film om kaotisk filminspelning. Filmen introduceras av Mikael Marcimain, som regisserat tv-serierna Upp till kamp och Lasermannen, och berättar om sitt val av film.
6 kommentarer:
Jag kommer inte över Helena-Bergström-rädslan som uppstod i samband med "Änglagård".
Var och såg Dag som natt nu i kväll, gick på chans efter ditt omnämnande här och jag blev storförtjust.
Hade hoppas lite på att se dig där nu när du nämnt filmen, för att tacka än en gång för föreläsningen på filmkritiken här om veckan.
Härligt. Lyllos dig. Jag får helt enkelt inte plats med allt i mitt liv som jag skulle vilja och behöva göra. Sucks.
Och, ingen orsak, kul om det var uppskattat.
jm: rädsla och rädsla. Är det verkligen rätt ord för Bergström-känslan? Från min horisont så var HB fortfarande respekterad efter Änglagård, men därefter blev det efter ett par år väldigt tröttsamt när hon helt okritiskt gjorde film efter film efter mer eller mindre usel film med Colin Nutley. Hon är en ofta utmärkt skådespelerska, men jag har svårt att ta henne på allvar i några som helst roller efter Angel. Fast mest trött är jag på konsulenterna som ger Nutley pengar till nya filmer.
Det är nog en subjektiv "grej", något oförklarlig. Jag är även rädd för Bodil Malmsten.
Men det är klart att de ger honom pengar, går inte hans filmer oftast med vinst?
Ja, men knappast Angel. Fast det är ju nu hur som helst inte det huvudsakliga kriterium som den svenska filmpolitiken skapades för...
Antar att vi alla bär på vår egen subjektiva Helena Bergström-känsla helt enkelt.
Skicka en kommentar