Dvdtorka i äpplet

Okej för att jag är en reaktionär prylkonsument, men när jag inte ens i New York kan stryka några av de mer svåråtkomliga titlarna från min dvd-inköpslista så är det bittert.

Det är förstås ett tecken i tiden på hur filmkonsumerandet ser ut: alla jag känner har Netflix, köper på nätet eller laddar ner. (Men de laddar ner betydligt mycket mindre än mina svenska vänner, kanske för att de inte behöver tanka hem aktuella tv-serier eller för att det är lättare att se filmerna på lagliga sätt). Resultatet är att butik efter butik har gått omkull i den här staden.

På Manhattan ser man försvinnande få blockbuster-butiker, men dessvärre har även de smala oberoende affärerna stängt igen. Kims video finns kvar, men de är långt ifrån lika bra som de var en gång i tiden. Det är drygt för en person som mig, som vill ha filmer på dvd.

Samtidigt är det väl bra att folk ser film, men inte konsumerar saker för att äga dem. Ett annat tecken på detta är att Videology, videobutiken utanför fönstret här på Bedford, blomstrar. Deras utbud är djup imponerande, och det var få titlar de inte hade när jag lite nördigt stickprovskollade mot svåråtkomliga filmer jag kunde komma på.
Och alla titlar de inte hade beställdes omedelbums in när jag frågade efter dem.

De hyr bara ut filmer, men de har en strid ström av besökare, och när jag dricker mitt morgonkaffe på balkongen droppas det oavbrutet in filmer av folk på väg till jobbet. (I Williamsburg innebär väl den saken för det mesta någon gång efter lunch, men det finns fortfarande vanliga människor med »riktiga« jobb här i kvarteren - kanske fler än för några år sedan eftersom gentrifieringen tycks ha gått in i en andra eller tredje våg, och det blir mer high-end butiker och restauranger här, mer dyra condos och poshare klientel).

Å andra sidan - vem behöver dvd:er i den här staden? Om man nu tar sig tid att se film så är biografutbudet så löjligt bra att man bara vill gråta. Visst, det går också utför, men igår såg jag Powell & Pressburgers The red shoes på Film Forum i en nyrestaurerad kopia som var så vacker att färgerna bet mig i näsan. Idag La Danse, Frederick Wisemans nya dokumentär om Paris operaballet på samma biograf.