måndag 20 september 2010

Svart måndag

Nej SVT. Det är första gången som tragedi; först andra gången som fars. Men jag tror inte att ens det omvända fallet skulle hjälpa mig förstå den sjuka lilla hjärna som kokade ihop anslaget till gårdagens valkvällsdebacle.

Som Björn Wiman skriver så var det visserligen en logisk kulmen, där tv »befäste sin ställning som förmedlare av politik som chips- och dippunderhållning«. Men det är förstås ingen som helst ursäkt.

Det var en kväll då valresultatet pekade mot en katastrof av kolossala mått, och som i sedvanlig ordning skulle bjuda på mängder av ogenomtänkta politiska floskler.

Var det något vi i tv-sofforna alltså behövde, så var det analytiker som kunde leverera ryggrad till vad det var som hände; varför ett parti som Sverigedemokraterna drar väljare från alla politiska sfärer; varför ett parti som Sverigedemokraterna är väldigt starkt i vissa landsändar och städer, och inte i andra; hur ett sådant parti kan gå från 3000 röster 1988 till 20 platser i riksdagen 2010.

Vi fick Bert Karlsson.

Och vi fick Bert bredvid Bengt Westerberg - ett skojset försök att upprepa händelserna 1991 som man kan se följande konsekvenser av, och dra eventuella slutsatser av: 1) det förminskade fullständigt Westerbergs handling för 20 år sedan 2) det lyckades dra ett löjets skimmer över Lars Ohlys vägran att dela sminkloge med Jimmie Åkesson ett par timmar senare (en naturligtvis noga kalkylerad händelse).

Slutsatserna är att SVT håller upp 1991 års händelser som en skrattspegel, för en tragisk situation 20 år senare, som varken de eller andra medier har förmått analysera eller diskutera på ett värdigt och korrekt sätt. Slutsatserna är också, som vanligt i Sverige, att man har noll och intet historiskt minne eller tillåter sig att skoja bort det. "Äh, det var inte så allvarligt 1991". Nä: kunde inte SVT ha rullat Bert och hans anhangs citat från den tiden, i den där grå remsan i bildens underkant? Så att vi påmindes om vad som hände 1991, och hur det kan komma sig att partierna som då sa "aldrig mer" står där valnatten och säger "aldrig mer" igen? (Och apropå aldrig igen: det var bara en knytnäve decennier sedan som det ur samma region ställdes krav på att inga judar skulle komma in i det här landet. Nu är vi där igen - och det är dags att fråga sig om inte en ordentlig genomlysning av det här landets ignorerade rasistiska historia verkligen verkligen är på sin plats nu?)

Det är som Gellert Tamas skriver; integrationspolitiken har havererat fullständigt, men Sverigedemokraterna har ingen integrationspolitik. De har byxorna vid anklarna i sin i särklass viktigaste fråga; ändå lyckas inget etablerat parti möta dem i en debatt om den frågan.

Problemet är att detta - haveriet - visste många 1991 också. Segregationen var inte lika galopperande, de sociala gränserna sammanföll inte lika hårt med invånarnas bakgrund. Men inga politiska partier i Sverige tog tag i frågan på allvar. Jag ville kasta tröstflaskan genom teven när Mona Sahlin talade om hur hon hela sitt politiska liv arbetat mot rasism. Ja, jag ville nog kasta flaskan genom teven hela kvällen: varje gång kameran svepte över ytterligare en nästan helt kritvit valvaka. Nästan oavsett parti. Hos Vänstern såg det lite lite annorlunda ut - i övrigt har svenska partier misslyckats kapitalt med att engagera svenskar med utomeuropeiskt ursprung i den politiska apparaten.

Det är tidens tecken: vi ska alla bli en individualiserad lågskattebetalande medelklass; då finns det inte utrymme tid eller eftertanke för intersektionella analyser av vad det är som händer. Istället kan vi blunda och vara lite rädda för fenomenet när tidningen skriver att det brinner i en förort.

Visst håller jag med om Stefan Eklunds analys, om kultur och kunskapsbrist. Frågan är vems. För det är verkligen inte invandrarna som isolerar sig i sina förorter, som det så ofta sägs. Tvärtom är de som hårdast skyr den verkliga integrationen just medelklassen: en rapport om integration och segregation i svenska grundskolor (Bunar, Nihad och Kallstenius, Jenny, "Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor") visade att när miljonprogrammens invånare sätter sina barn på innerstadsskolor, och siffran invandrarelever överstiger 30 procent - då flyttar den svenska medelklassen sina barn till andra skolor.

Det sker i Stockholms innerstad, inte i Landskrona.

SVT hade kunnat ringa gott om experter som har sysslat med integrationspolitikens haveri eller förutspått den i decennier. Som hade kunnat tala om detta och om vilken slags politik som faktiskt kan fungera. De valde att ringa Bert.

Fast vem vet - det allra bästa scenariot i Sverige måndagen den 20 september 2010 kanske tyvärr är att Jimmie Åkesson sitter och skrattar med Lars Ohly i en SVT-soffa valnatten 2030.

Den kristallkulebilden kan ju eventuellt betyda att de inte blev så långvariga.

Fast någonstans tror jag förstås inte det: situationen är annorlunda än 1991, och mycket farligare.

------------

Detta inlägg återfinns även, lätt putsat, på Weird Science.

11 kommentarer:

L sa...

Det verkar som om all diskusion numera handlar om en kamp mellan den hippa kulturmedelklassen och en något mer småborgerlig medelklass.

Kanske därför så få bryr sig.

Anonym sa...

".... men Sverigedemokraterna har ingen integrationspolitik."
Ursäkta en enkel och ointellektuell väljare men att SD inte har någon integrationspolitik kan kanske bero på att man förespråkar assimilation?
T ex vill SD stärka försvaret och återinföra värnplikten. Kan man då kräva att SD skall ha en politik för att minska försvarskostnaderna och avveckla förband?

Anonym sa...

Nätets poesi.
”Politikerna har genomdrivit en totalt orealistisk och katastrofal invandringspolitik, Journalisterna har gjort den möjlig. Bland annat genom att alldeles för sällan ställa frågan varför?"
...
"Varför vågar knappt en enda journalist ifrågasätta invandringspolitiken och det mångkulturella samhället?”

Politikerna har gillrat en fälla. De har låtit klyva världen i två halvor, en god och en ond. På den goda halvan har de placerat sin idé om det mångkulturella samhället. De har dekorerat med marsipan och spritsat enbart med goda och vackra ord som 'alla människors lika värde', 'tolerans', 'solidaritet', 'ansvar', 'berikning', 'resurs för framtiden' och 'jämställdhet' i sockerkristyr ovanpå. Humanitära mantran som är just dekorationer men är tomma på innehåll.

Den andra halvan är svart av skam och skuld. Där står det 'rasism', 'främlingsfientlighet', 'islamofobi', 'fiska i grumliga vatten' och andra fula saker. Där hamnar alla som ställer sig kritiska till invandringspolitiken och rentav ifrågasätter den.
Den svarta halvan är en skamvrå. Där ska de klentrogna stå och fiska i sina grumliga vatten tills de har kommit på bättre tankar. Metoden har onekligen varit effektiv. Genom att hänga skylten RASIST på alla kritiker har politikerna lyckats med den enastående bravaden att tysta och lamslå en hel nation.”

”Olyckligtvis har politikerna själva ramlat ned i den fälla de gillrade. Och de tog journalisterna med sig i fallet. Där kravlar de omkring, fångna i sin svartvita tudelade värld, och hittar inte ut. De är fångar i samma fästning. Det vi ser är att journalisterna så till den grad har lierat sig med den politiska makten att man kan tala om en internalisering av den statliga ideologin om det mångkulturella samhället. Det vill säga, de har så till den grad införlivat ideologin i det egna psyket att de inte längre är medvetna om det ...

I Sverige behöver man inte ens skrämma eller tvinga journalisterna för att göra dem till maktens lydiga redskap. De har alldeles frivilligt gett upp sitt obeoende och förvandlats till troende, nästan som om de vore religiösa. De är så förlamade av politisk korrekthet att de har blivit apatiska.”

Anonym sa...

Finns det någon assimilationspolitik då? Det känns som att om miljöpartiet var besvikna med Sveriges miljöpolitik, och därför skulle lägga ner miljöpolitiken helt-inte skulle få så många röster.

Sulla sa...

Deras assimilationspolitik går väl ut på att invandrarna ska göra jobbet och sen ska de utvärdera deras försök/insats.

KV sa...

Bra text! Släng upp den på WS så kanske du får kommenterar från andra än newsmill-knäppisarna.

fatima k sa...

tack för att du tog detta på allvar, tack för att du skrev denna text,
tack för att du minns,
tack för att du är en bra förebild.

Johnny sa...

Högern är på frammarsch i hela Europa som kraftfull motreaktion mot den okontrollerade invandringen. Etablerade politiker har misslyckats med sin politik totalt. Det viktigaste är nu att stoppa invandringen och ordna upp alla problem med arbetslöshet, bidragsberoende och kriminalitet.

Inte för än alla invandrare arbetar och försörjer sig själva, när ingen invandrare lever på bidrag och när ingen invandrare begår brott, först då går det att stoppa högern.

Invandringspolitiken måste helt enkelt fungera perfekt, inga fler invandrare kan tas emot för än så sker, annars tar högern över hela riksdagen.

Henrik sa...

Den bästa text i detta angelägna ämne jag läst på mycket länge.

Tack!

Finner inte ord för SVT:s skamligt usla vaka.

138 sa...

Johnny: Vad gör vi med alla etniska svenskar som är arbetslösa och inte kan försörja sig själva? Alla svenskar som lever på bidrag? Alla svenskar som begår brott?

Ska vi bara skjuta dem? Det finns ju liksom ingenstans att skicka dem.

Fredrik sa...

Precis, det var kritvitt på valvakorna. Och det är kritvitt bland svenskans filmrecensenter. Av vilka de flesta har lärt sig rapa postkolonialism 101.