Richard Brody bloggar och vloggar om Wendell B. Harris Jr. och hans film Chameleon Street. Jag skrev om den i SvD för ett par år sedan, när Harris Sundancevinnare från 1990 för första gången släpptes på dvd. Beskrev den bland annat som en svart Zelig. Filmen, baserad på en sann historia, handlar om William Douglas Street Jr. en svart man som bland annat lurade folk att han var läkare, student på Yale, advokat och så vidare.
Det fascinerade med Chameleon Street är - förutom dess tydliga end-of-the-80-s indieton och att denna ton på ett imponerande vis blandar stilar från så många av dem som arbetade i indievärlden då - att den som få andra samtida filmer gick rakt på rasfrågan i dagens USA, och samhällets rasism (som Street ömsom rasar mot, ömsom utnyttjar).
Det är dock trist läsning: Harris har varit ute ut leken i två decennier nu. Det tycks som om Hollywood inte har plats för särskilt många svarta regissörer.
Eller att ens indieamerika har plats för mer än en svart indieregissör åt gången.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar