Fokus och Mammut

Inte för att jag inte håller med Jon Asp i mycket av det som står i hans Fokusartikel om svenska filmkritiker. Jag kunde ju själv inte hålla mig innan jag gick loss på Mammut på över 8 000 tecken. (Visserligen på Weird Science, men ändå. Antingen så är jag inte filmkritiker - eller så är inte texten filmkritik (men det är inte Per Gudmundsons heller) eller så räknas det bara inte eftersom texten inte riktigt passar in i Asps tes). Nåja: jag ville egentligen bara kommentera en sak i hans artikel - tja, dess grundbult faktiskt - och komma med ett lästips:

Asp, även om du reserverar dig i en bisats så skulle jag undvika att utifrån festivalbemötanden försöka pejla vad »en stor samling kvalificerade utländska röster« tycker om en film och ställa det mot en nations recenserande kritikerkår.

Läs Marijke de Valks bok Film festivals där hon bland annat diskuterar hur kulturellt kapital kring filmer uppstår på festivaler, och delvis gör det genom att gå in på den svårutredda relationen mellan kritikerhierarki, festivaltrötthet och hur snackisar om filmer uppstår. Jag vet inte hur många middagar jag har suttit på, fester jag har minglat på och kaffekoppar jag har druckit med just dessa etablerade, kvalificerade utländska röster. Och många av dem är ivriga att slå dig och alla andra yngre kritiker i huvudet med sina åsikter om det ena eller det andra.
Senast i Pusan så läxade en bitter gammal gubbe - likväl en europeisk kritikerlegend - upp mig för en film som FIPRESCI hade valt. Vi var »unga, lata och klarade inte av att se filmer som var längre än 120 minuter och därför valde vi kinesisk skitfilm«. Jag vet inte hur många gånger jag har hört alla dessa tvärsäkra uttalanden om tävlande festivalfilmer, och sedan sett dem sprida sig som ringar på vattnet genom den mest kvalificerade press.

Och, skulle jag verkligen vilja diskutera den här frågan ingående, då skulle jag ta och kombinera det här med en diskussion om ungefär när det blir dags att detronisera en hyllad indieregissör; borde inte läget att festivalkollektivt riva upp hans konstnärliga anus vara moget när han just gjort två riktiga lågbudgetfilmer och slänger ihop en Babel för 70 miljoner kronor? Ganska öppet mål skulle jag säga.

Vilket gör det ännu underligare att svenska kritiker lapade i sig soppan, så jag säger verkligen inte emot dig på den punkten...Kanske är de bara så oerhört tacksamma att han inte gör Container igen, så att de slipper låtsas gilla den, emedan festivalkritikerna vill ha precis det av hans sort?