Kan man höra en hearing om den faller i skogen?

Såhär slutar filmnyheternas sammanfattning (kritisk rapportering eller analys kan man i alla fall inte kalla det) av "hearingen" om konkurrenssituationen på den svenska biografmarknaden:

»Mötet var inte öppet för media. Filmnyheterna släpptes in som representant för Filminstitutet mot löfte om att fungera som informationsspridare om parternas olika synsätt. Därför är alla sammanfattningar godkända av respektive talare.«

Det finns mycket man skulle kunna skriva om den saken. Men det orkar jag inte. Alla förnuftiga människor fattar att det är idioti, å andra sidan är det väl ganska få kulturjournalister som orkar ta biografmonopolet ett varv till. Man kan ju skriva en artikel om Anna Odell istället!

Hur som: Av vissa uttalanden som citeras i texten, och den ensamma kommentaren i kommentarfältet, börjar också stämningen kring det ena bolagets dominans blir så pass besvärande att folk i alla fall med halva röster vågar säga att de är ensamma om att våga öppna munnen. När jag de senaste åren pratat med folk inför artiklar har detta mest märkts off the record, eller ur munnen på folk som inte längre har något att förlora.

Konkurrensverkets röst är i det här fallet intressant: Det är ju svårt att veta/ bevisa vad som är att "missbruka" en dominerande ställning. Personligen anser jag att en så pass dominerande ställning som SF har i Sverige i sig blir ett missbruk. Det går liksom inte att undvika.