»Dilemmat är klassiskt: individen mot den kollektiva kampen. Men det har fått en skrud där samhällscynism, reklam, konst och aktivism dras till underbar spets. Också visuellt. Som om Buñuel regisserat en hip hop-video där Gondry gjort scenografi och manus skrivits av Marx och Engels. När Cassius börjar tjäna blodspengar klyvs inte bara den personlighet som Stanfield spelar fram så väl – förvåning och stolthet över att en fattig svart grabb kan få ryggdunkar av de mäktiga – utan också hans gamla möblemang som delar sig så att nytt kan växa fram. Detroits enorma örhängen skiftar mellan budskap om krokodiltårar till statyetter över frånvarande fäder som inte betalar underhåll.«
Rekommenderar även Paul Beattys satirroman The Sellout som har mycket gemensamt med Sorry to bother you. Recenserade The Sellout här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar