Om SvD-accent-annonsen

Opublicerad kommentar om SvD-accent-annonsen

 

»I en video på Youtube diskuterar den amerikanske ståuppkomikern Louis CK fördelen med att vara vit. Vita, påpekar han, är de enda som kan sätta sig i en tidsmaskin, åka var som helst och få höra frasen: ”Välkommen sir, ert bord är serverat”.

Vore jag svart, säger CK, skulle jag inte gå nära en tidsmaskin.

Jag kom att tänka på klippet häromdagen, när jag läste en annons för ett respaket från SvD accent (3/3). Under rubriken ”Res till Sveriges tidigare koloni i Västindien” lockas vi att uppleva ”mängder av minnen från Sveriges fornstora dagar som kolonialmakt”. 

Reklamens idylliska resmål Saint Barthélemy köptes 1784 av Gustav III och ön förblev i svensk ägo i drygt ett sekel. Den transatlantiska slavhandeln gick via hamnen, och det svenska Västindiska kompaniet var en aktiv del av denna. Öns svenskar höll slavar, och tog ibland med dem hem. Om vilket annonsen inte yppar ett ord – istället understryks att ortens vänsällskap tar emot med öppna armar.

Tidigare i år publicerade forskarna Tobias Hübinette och Catrin Lundström artikeln ”Sweden after the Recent Election: The Double-Binding Power of Swedish Whiteness through the Mourning of the Loss of “Old Sweden” and the Passing of “Good Sweden” i Nordic Journal of Feminist and Gender Research. Där pekar de på hur bilden av ”det goda Sverige” – landet som under välfärdsåren blev en internationell fackla mot rasism i Sydafrika – har möjliggjort föreställningar om Sverige som annorlunda från andra vita västländer; en nation som tror sig vaccinerad från det koloniala tankegods som strukturerar rasismen.

Denna självbild står fortfarande i vägen för en nödvändig koppling mellan diskriminering i dagens Sverige och landets mörka historia: rasbiologiska institutet, behandlingen av judar och steriliseringar av resande och romer – eller slavhandeln. Företeelser som liksom stödet till ANC är en del av ”det svenska”, men ses som isolerade öar i historieskrivningen.

På Saint Barthélemy finns andra minnen än de skattelättnader Gustav III införde (enligt annonsen en orsak till att vi är extra välkomna). Minnen som är lika svenska de.

Och med större fokus på den svenska rasismens tankegods vore det kanske inte möjligt att i plumpa texter – som med SvDs logotyp får mer tyngd än vanlig reklam – drömma om tidsmaskinsresor till kolonialmaktens fornstora dagar.«