Från och med nu på lördag visas Shirin Neshats videoverk Kvinnor utan män på Kulturhuset. Jag har sett verket i form av hennes debutlångfilm med samma namn (som visades i Toronto). Visst hade den något stelt kvar över sig, så som det kan bli när fotografer och videokonstnärer tar klivet över till spelfilmsberättande, men i stort var det en väldigt jobbig, väldigt stark, väldigt politiskt och fruktansvärt vacker film om kvinnor, kvinnors sexualitet och manligt förtryck.Eftersom jag inte har sett verket (verken) i uppstyckade delar (jag är inte ens säker på att det riktigt är så enkelt - men bilderna tyder på att det är samma verk) så kan jag inte uttala mig om kvaliteten. Men ta en titt på fotografiet ovan. Magiska bilder som den hela vägen. Och en del smärtsamma sådana, som en anorektisk kvinna som flår sig på ett badhus. Hade Roy Andersson varit lite mer feminist hade den kunnat vara plockad från någon av hans koncentrationslägersscener.
Den politiska aktualiteten är närmast självskriven; filmen - som Folkets Bio har köpt och som kommer någon gång i början av nästa år - och verket Kvinnor utan män handlar om regimkuppen i Iran 1953 och baserar sig på boken med samma namn.
Återstår förstås att se om dessa bokadaptioner kommer att stå i vägen för vår upplevelse den dag vi läser boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar