tisdag 26 januari 2010

Hets


Jag har sovit mest hela dagen och slipper kanske kommentera gårdagens gala så mycket. Det mesta har sagts - till och med Ronny Svensson framstår idag, som FLM twittrade, som en bitter elitist.

Jag tycker bara oerhört synd om Flickan- gänget. Och jag bara häpnar över Glans uselhet. Över bäst film-vinnaren, över den vedervärdige Malmros - flankerad av den lika vedervärdige och överallt förekommande Bergqvist.

Förutom att Skrapsår vann så hade jag mest roligt när bildproducenten hela tiden tvingades klippa in folk som rullade med ögonen åt alltings uselhet och de låga skämten. »Vad är det här?«-blickarna till bänkgrannen kom in fem-sex gånger.
Det var nog svårt att hitta bilder utan sådana blickar.

Jag skulle ha medverkat i Aktuellt ikväll och debatterar med Cissi Elwin, och funderade på saker som inte är sagda. Sedan ströks det för att SAAB-turerna aldrig tar slut och kräver sitt utrymme (lika bra det med tanke på mitt tillstånd) men jag funderade i alla fall.

Dels skulle jag ha upprepat mina tankar från KINO. Förtydligat något alla kanske inte förstår - att biografägareförbundet och filmuthyrarföreningen har procentuellt flest platser i juryn. Det är märkligt och ett tydligt exempel på att det är ett industripris.

Och tillagt att »lösningen« är en liten jury som ser alla filmer. Sverige är ett litet land, det handlar om rätt få filmer - här finns inga behov eller underlag för den här nomineringsprocessen. Och på det tillagt att alla ändå inte kan bli nöjda...

Men det viktigaste som måste göras, det är att sia ett par år in i framtiden. När de flesta av de »små« filmer som idag utgör våra kvalitetsalibin på internationella festivaler helt slutar gå på svenska biografer, eller gör högst sporadiska inhopp på dem (så är det ju nästan idag), så måste reglerna för vad som kvalificerar sig till en bagge ändras och juryn arbeta på ett nytt sätt.

Den återspeglar en döende - eller starkt föränderlig - biografindustri. Annars blir det definitivt bara en ryggdunkargala för de allra största elefanterna och ett par halvstora trivselfilmer.

Men eftersom jag faktiskt tror att den här polariseringen för länge sedan har inträtt, och att det är relativt meningslöst att gnälla - eller ja, att bara gnälla - och jag är en person som tycker om att göra något åt saker som jag tycker är skit - eller ha kul vid sidan av dem - så har jag och några med mig sått ett frö till något annat. Och det gjorde vi ganska exakt 2.30 inatt, en halvtimme innan geggan på Operan stängde.

Borta i Konstakademiens lokaler på Fredsgatan, i Måns Månssons ateljé, delades för första gången filmpriset Hets ut, i år till Fredrik Wenzel. Nedan följer pressreleasen.

»Sveriges nya filmpris – Hets

Det saknas i Sverige ett filmpris där juryn framförallt består av filmskaparna själva. Guldbaggen återspeglar industrins önskemål och uppfattningar om kvalitet, Greta är filmkritikernas pris.

Syftet med det nya filmpriset Hets är att årligen samla en jury som främst består av yngre filmskapare och skådespelare, och premiera en eller flera personer som med egensinne har utmärkt sig på filmens område och satt filmen som konstform i första rummet. Prisets namn knyter förstås an till svensk filmtradition, men ska också ses som en uppmaning till pristagaren att idogt fortsätta på sin gärning - in i den svenska filmens framtid.

Hets 2010 gick till Fredrik Wenzel för att under det gångna året på ett föredömligt sätt ha arbetat med fotot i filmer som Man tänker sitt och Apan. Wenzels foto är aldrig banalt och stannar inte vid formlek, utan utgår ifrån berättelsernas olika behov och samverkar med och lyfter fram filmernas känslor och stämningar.

Hets 2010 delades ut natten efter guldbaggegalan, tisdagen den 26 januari, i Konstakademiens lokaler på Fredsgatan i Stockholm. Värdar för årets prisutdelning var regissörerna Måns Månsson och Axel Petersén.

Årets jury utgjordes av regissörerna Fijona Jonuzi, Marcus Lindeen, Saga Gärde, samt filmkritikern Hynek Pallas som ordförande.«


Tanken på Hets föddes rätt sent i höstas och det tog ett par veckor att sätta ihop och få igång juryn. Vi började våra diskussioner innan nomineringarna - så det är inget »den här fick inte bagge, så nu får han vårt«-pris. Det »alternativa« i vårt pris ska inte ses på det viset, utan att vi dels vill ha en jury som främst består av kreatörer (se mig som ett organisatoriskt alibi om ni vill), dels vill sikta in oss på diskussioner om kvalitet och enskilda filmspecifika aspekter.

Vi kom som sagt igång sent och fick begränsa oss till sådant vi alla hade sett, och en liten del saker som man kunde se ikapp. Till nästa år tänker jag mig att man mycket tidigare börjar dela upplevelser av film med varandra på ett tidigt stadium - våra diskussioner var fantastiska i sig, så det ser jag fram emot med förtjusning - oavsett var man finner dem.
Och på det viset kan hitta spännande saker var det än månne vara - i en hårt etablerad långfilm, eller en oberoende liten kortfilm spridd via Fejan.

Ni som inte var där får tro mig: det var en hård och rolig fest som mig veterligen aldrig tog slut.

Vi ses 2011.

2 kommentarer:

Anonym sa...

du och dina töntar till vänner är så roande patetiska i ert förvirrade storhetsvansinne. kanske rent av vedervärdiga.

Hynek Pallas sa...

...och tänk om någon av er många (läs ditt flocksyskon under inlägget "till vildingarnas land") kunde sluta springa med den allra största och fegaste flock som finns där ute - den som signerar sina skarpa och konstruktiva inlägg "anonym".