»The Titanic sails at dawn«

»Biografen bla bla bla unik yada utan förankring i filmavtalet bla bla yada yada andra visningsfönster bla bla skada de svenska biograferna bla bla«

Som väntat reagerar biografägarna - nu inte via lillebror Fornstam utan pappa Jan Bernhardsson - på SFIs invit till bredbandsoperatörerna.

SF Bio hotar nu att lämna filmavtalet.

Dagens Nyheter är lite sega med att lägga upp artiklar på nätet (vem vet, med lite tur kanske någon hinner teckna en prenumeration först?) men kontentan av dagens text är helt enkelt att SF Bios VD Jan Bernhardsson precis som de flesta av sina kollegor är helt oförmögen att tolka sin samtid. Bernhardsson säger - ofattbart fantastiskt nog - saker som att »så länge det finns en marknad som fungerar känns det konstigt att företrädare för SFI går ut med ett förslag som inte fungerar i den marknad vi befinner oss i«. På riktigt.

Okej Jan: Biografmarknaden har i över 20 år legat omkring 15-18 miljoner besökare årligen. Den har faktiskt inte »fungerat« på väldigt länge. (Det ser något bättre ut i år. Delvis en konsekvens av jättefilmer som Avatar, men det är liksom inget att driva biografkedjor på. En annan möjlighet är att de senaste årens uppgång beror på det ökade filmintresse som tillgången till mer film betyder.)

Intäkterna har istället främst kommit från dvd-försäljning. Denna försäljning pekar dock skarpt neråt (internationellt alltså, men att döma av Bernhardssons svar i artikeln har han Gönköpings veckoblad som sin tradeblaska).

Dagens konsumtion av film, och därmed marknaden och framförallt den potentiella marknaden, ser annorlunda ut.

Bernhardsson och hans kollegor (producenterna som han i artikeln skyller på - det »är de som väljer hur de vill exploatera sin produkt«: jo eller hur Jan, hur var det nu med Miss Kicki? ) kan fortsätta skrika om pirater, men det är liksom inte mycket att göra - varför inte ringa folket i musikbranschen och fråga om de inte ångrar sitt beteende för tio år sedan?

Jan & Co borde istället vara ytterst tacksamma för att SFI försöker sy ihop ett avtal som bygger på en modell där flera fönster samverkar: dels för att SF kommer att kunna bry sig än mindre om små svenska skitfilmer de ändå inte vill ha, dels - och främst - för att det faktiskt tycks som om ett allmänt ökat filmintresse gör att folk går mer på bio. De undersökningar som görs och har gjorts visar att folk är beredda att betala för att se färsk film som video on demand; samma undersökningar visar att många av dessa kommer att fortsätta gå på bio även om denna möjlighet finns.

Nej, det kommer aldrig mer att röra sig om samma summor som musik- och filmbranschen hade tillgång till med sedelpressen (undermåliga omförpackade cd- och dvd-utgåvor av sådant vi redan ägde).

Alla i musik- såväl som filmbransch (utom James Cameron och U2) får inse att de tjänar mindre idag än förut. Men ska de tjäna något alls och ska inte hela rasket sjunka till botten, inte minst det svenska filmavtalet och en filmpolitik som stödjer filmer som inte har en chans på marknaden - då är det dags att släppa taget om biografens exklusivitet en gång för alla.

Bernhardssons brev och Cissi Elwin Frenkels svar hittar du här.